Den 20:e september valde Asad, en 18-årig afghansk asylsökande med svår synnedsättning att ta sitt liv efter att migrationsverket beslutat att utvisa honom och hans lillebror Esmat. Detta var ett beslut som i efterhand kom att visa sig vara fattat på felaktiga grunder. Vi försökte redan i vår tidigare artikel om läget i Afghanistan att få migrationsverket och beslutsfattare i migrationsfrågor att omvärdera sin uppfattning om läget i Afghanistan för att undvika att personer utvisades utan tillräcklig information som grund till beslut. Tyvärr är det för sent för att rädda Asads liv, men vi kan fortfarande agera mot bristerna för att rädda andra. Migrationsverket erkände själva bristerna och medgav att de skulle vidta omedelbara interna åtgärder. Detta anser vi dock kommer ta avsevärd tid både för planering och införande. Många afghaner har redan nu valt självmord framför utvisning. Vi vill således snabbt komma fram till en konstruktiv lösning på denna situation.

 

Vår vilja är därför nu att utveckla kompetensen rörande Afghanistan hos migrationsverkets och migrationsdomstolens beslutsfattare så att fler slipper dö i onödan.

 

Vi har skrivit några utvecklingspunkter och åtgärder som vi anser lämpliga att vidta på både kort och lång sikt.

 

  1. Stoppa utvisningarna omedelbart på grund av bristande information. Dessutom har den amerikanska underrättelsetjänsten uttalat sig om att läget i Afghanistan kommer att förvärras om inget görs på ett helt nytt sätt jämfört med tidigare. I olika fall så har FN direkt lagt sig i och avbrutit avvisningar. Asad ansågs också förmögen att förse Esmat med ett kontaktnätverk i Afghanistan, vilket också senare ansågs som en felaktig bedömning. Migrationsverket har själva sagt att landinformationen inte var tillräcklig vid bedömningen av de båda brödernas asylskäl.

 

  1. Migrationsverkets generaldirektör samt rättschef behöver utökad kunskap om Afghanistan och detsamma gäller för migrationsdomstolen. Domare skulle behöva en gedigen kunskap om Afghanistan eller ha stöd från någon rådgivare. Asylrättsprövning sker fyrkantigt trots en komplex situation. Lagar är dessutom ofta fattade utifrån en svensk kontext som har stora brister vid tillämpning mot den afghanska kontexten.
  2. Samtidigt kan migrationsministern utlysa tjänster för experter att specialisera sig i afghanska frågor. Detta ser vi som en nyckel till en mer effektiv migrationspolitik. Specialistkunskap är något som även med fördel kan utökas på EU-nivå. Det behövs utbildning av fler specialister på frågor rörande afghansk historia, kultur, traditioner, samhällsfrågor, folkgrupper, politik, nyckelpersoner och geografi samt hur de olika delarna påverkar varandra både nu och i ett framtidsperspektiv. Vi har experter specialiserade på många länder och det behövs även om Afghanistan. Att detta sker är mycket viktigt då utsatta kvinnor, personer ur förföljda minoritetsgrupper som Hazara, HBTQ-personer, religiöst oliktänkande och ateister riskerar att utvisas med stor fara för eget liv. Naturligtvis kommer det kosta pengar och ta mycket tid, men då det är en stor mängd flyktingar som ska bedömas och Afghanistan är ett land varifrån vi kan förvänta oss flyktingar även i framtiden anser vi att utbildning är en viktig investering som vi kan satsa på redan nu.

 

  1. Ompröva alla avslagna asylansökningar av personer med afghanskt medborgarskap. Eftersom många afghanska ungdomar har befunnit sig i Sverige under en lång tid har det kostat samhället stora ekonomiska resurser. En del har levt här 6 år utan att ha fått uppehållstillstånd och innan de har fått ett slutgiltigt beslut kan de därför ha levt här i 8 år. Många har börjat göra sig hemmastadda här och utbildar sig vilket gör att utvisningar blir ett slöseri med resurser så väl som människoliv. På grund av osäkerheten så är också psykisk ohälsa ett stort inslag. Många som var för unga för att utvisas när de kom till Sverige har också nu hunnit bli 18 och riskerar utvisning.

 

  1. Informera barn om asylprocessen och asylrätt på ett enkelt och lättförståeligt sätt och klargör vad som är godtagbara asylskäl. När personer inte vet om vad giltiga asylskäl är så undviker de t.ex. att berätta om traumatiska händelser som de har gått igenom och hotfulla situationer som de kan förväntas möta vid ett återvändande. Det finns fall då asylsökande inte har berättat om händelser för tjänstemän och således får avslag trots att giltiga asylskäl i själva verket fanns. Detta ställer även stora krav på en intervjuares förståelse för psykisk ohälsa och hur människor påverkas.

 

  1. Migrationsverket bör använda tolkar som har god kunskap i den asylsökandes språk, kunna de termer och begrepp som används inom asylfrågor samt ha en god kunskap om Afghanistan, olika folkgrupper och deras kultur. Kontroll bör ske för att fastslå om en asylsökande talar persiska eller dari. Det finns annars en stor risk att meddelanden förvanskas mellan asylsökande och tjänsteman.

 

Antalet personer som väljer att ta sina egna liv blir större och desto fler människor som utvisas med överhängande risk för eget liv desto mer svärtas Sveriges bild som en humanitär stormakt. Därför vill vi att migrationsverket, migrationsdomstolen och migrationsministern tar till sig de punkter vi nämnt för att: utveckla kompetensen rörande Afghanistan hos migrationsverkets och migrationsdomstolens beslutsfattare så att fler slipper dö i onödan.

 

Publicerat: https://www.svt.se/opinion/amiri-och-saask-om-afghanistan

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s